Kostnad för bortforsling av schaktmassor – vad påverkar priset

Så bedömer du kostnaden för att forsla bort schaktmassor

Att få bort schaktmassor effektivt påverkar både budget, tidsplan och miljö. Här får du en praktisk genomgång av vad som styr kostnaden, vilka val som påverkar resultatet och hur du planerar jobbet smart. Guiden riktar sig till villaägare och fastighetsförvaltare som vill undvika onödiga överraskningar.

Vad räknas som schaktmassor och vem ansvarar?

Schaktmassor uppstår när du gräver för exempelvis dränering, tillbyggnad, pool eller ledningar. Massorna kan bestå av jord, lera, sand, grus, morän, fyllning med tegel och betong, samt bergkross. Så snart massorna lämnar platsen räknas de som avfall och måste hanteras enligt Avfallsförordningen (2020:614). Det innebär krav på sortering, eventuell provtagning och spårbarhet.

Beställaren ansvarar för att massorna klassas korrekt och når godkänd mottagare. Entreprenören utför ofta provtagning, lastning, transport och mottagning, men du behöver säkerställa rätt underlag och tillträde. En tydlig masshanteringsplan minskar både risk och kostnad.

Faktorer som påverkar priset

Flera tekniska och logistiska faktorer styr den totala kostnaden för bortforsling. Genom att förstå dem kan du planera åtgärder som minskar antalet lass och avgifter.

Massornas typ och kvalitet: Rena, separerade massor kan ofta återvinnas, medan blandade eller förorenade kräver dyr hantering.
Fukt och vikt: Våt lera och vattenmättade massor väger mer, vilket minskar mängd per lass.
Volym och packningsgrad: Lösa massor sväller efter schakt. Planera för fler lass än schaktad volym.
Avstånd och logistik: Transportsträcka, kötid och trafik påverkar effektiviteten och därmed kostnaden.
Mottagning och tippavgift: Krav och tillgång hos mottagningsanläggningar styr var massorna kan lämnas.
Tillgänglighet på tomten: Trånga passager, svag bärighet och hinder kan kräva mindre maskiner och fler transporter.
Tidsplan och samordning: Samordnade lass och helhetsplanering minskar tomkörning och väntetider.

Så går bortforslingen till – steg för steg

En strukturerad arbetsgång minimerar risker och onödiga körningar. Följ en enkel process från förstudie till kvitterad mottagning.

Förstudie: Identifiera massornas typ, uppskatta volym och bedöm risk för föroreningar.
Provtagning och klassning: Ta jordprover vid misstanke om förorening, klassificera som inert, icke-farligt eller farligt avfall.
Planering: Välj mottagare, boka maskiner och transport, och skapa tillfälliga upplag på plats.
Sortering vid källan: Separera jord, sten, betong och asfalt för att underlätta återvinning.
Lastning: Använd rätt skopa, undvik att blanda massor, och lasta jämnt för säker transport.
Transport och mottagning: Följ transportdokumenten, väg in och ut, och spara mottagningskvitto.
Återställning: Grovplanera ytor, kontrollera dränering och säkerställ att kvarvarande massor hanteras.

Krav på provtagning och dokumentation

Vid okänd historik eller indikationer på spill, fyllnadsmassor eller tidigare verksamhet bör du provta. En miljökonsult eller entreprenör tar samlingsprover som analyseras för metaller, oljor eller PAH. Resultaten avgör var massorna får lämnas och vilka skyddsåtgärder som krävs.

Dokumentationen ska omfatta klassning, avfallsdeklaration, transportdokument och mottagningskvitton. Dessa behövs för spårbarhet och tillsyn enligt Avfallsförordningen (2020:614). För fastighetsförvaltare är det klokt att arkivera underlag tillsammans med projektets arbetsmiljöplan och massbalans. Vid större projekt kan kommunen kräva anmälan om schakt och hantering av massor.

Tips för att sänka kostnaden utan att tumma på kvalitet

Små åtgärder i planering och utförande gör stor skillnad för både ekonomi och miljöprestanda. Fokusera på massbalans, logistik och väderskydd för att minska spill och onödiga viktökningar.

Gör en massbalans: Använd rena massor i terrassering eller fyllning på plats om regler medger.
Separera material: Håll jord, sten och betong isär för att öka chansen till återvinning.
Skydda mot regn: Täck upplag med presenning för att undvika vattenmättnad och extra vikt.
Optimera tillfarter: Lägg ut körplåtar eller bärlager så lastbilar kan komma nära upplag.
Samordna transporter: Boka seriekörningar och undvik toppar som skapar väntetid.
Välj rätt tidpunkt: Schakta när marken inte är som blötast för att minska kladd och vikt.
Kontrollera mottagarkrav: Säkerställ att klassning och fukthalt matchar mottagarens villkor.

Vanliga misstag att undvika

De flesta kostnadsökningar beror på bristande sortering, oförutsedd förorening eller logistikproblem. Genom att förebygga följande fallgropar sparar du både tid och transporter.

Blanda inte massor: Rena massor som blandas med förorenade måste hanteras som sämsta kategori.
Underskatta volym: Tänk på svällning. Planera för fler lass efter uppluckring.
Glöm ledningsanvisning: Beställ utsättning innan schakt för att undvika skador och stillestånd.
Bristande bärighet: Säkerställ hårdgjorda ytor eller körplåtar så att tunga fordon kommer fram.
Oklara uppställningsytor: Markera upplag, vändzoner och gångvägar för säker och snabb lastning.
Ingen dammbekämpning: Vattna torra massor vid lastning för bättre arbetsmiljö och sikt.
Slarv med dokument: Spara provsvar, fraktsedlar och kvitton för att visa korrekt hantering.

Avsluta alltid med en enkel kvalitetskontroll: Stäm av antal lass mot uppskattad volym, begär in vägkvitton, och fotografera upplag före och efter. Det ger spårbarhet, underlättar fakturakontroll och minskar risken för tvister.